Hur skapas gatudamm och hur kan man minska det

Luftkvaliteten och reduceringen av damm på gatorna har fått mycket uppmärksamhet under de senaste åren. Det finns många faktorer som skapar damm på gatorna och det finns även många sätt att minska det.

Det finns många skäl till damm på gatorna, exempelvis sand som används i halkbekämpningen, mycket trafik tillsammans med dåligt städade gator, speciellt direkt efter vintern, luftföroreningar och utsläpp från trafiken. Även byggarbetsplatser ökar dammet i gatumiljön och partiklar kommer också med vindarna från andra länder. Andra faktorer som skapar damm och partiklar är bromsarna på fordonen, däcken på både personbilar och tunga fordon och förbränningen av trä och andra organiska ämnen. Även fuktigheten på gatorna, vindhastigheten, lufttemperaturen, vilken typ av beläggning gatorna har och hur fort fordonen kör påverkar partikelhalterna. 

För att minska gatudammet bör man koncentrera sig på att använda senaste tekniska innovationer när det gäller städning av gator, att leda om trafiken, att se till hur byggarbeten utförs i städerna och att se över hur och i vilken omfattning man sandar gator.

I Stockholm har det provats många metoder för att reducera gatudammet. Utöver att minska användningen av dubbdäck kan PM10-partiklar bland annat minskas genom att använda tvättad sand i halkbekämpningen, genom dammbindning, genom att använda effektiva städmetoder och genom att minimera sandningen bland annat med hjälp av effektivare snöröjning och halkbekämpning. Spridningen av gatudamm kan även minskas genom att fordonen ska ha lägre hastigheter på gatorna. 

Dubbdäck och gatudamm

Dubbdäck river från vägen främst andningsbara partiklar, med en diameter under 10 mikrometer. Små partiklar under 2,5 mikrometer har sitt ursprung i avgaser, vedeldning och i utsläpp som kommer till Sverige med vindarna från andra länder.

Andningsbara partiklar (PM10) kan hamna i de nedre luftvägarna och orsaka irritation och hosta. Partiklarna kan orsaka besvärliga symptom, men även som värst är de skadliga endast för få personer (exempelvis astmatiker). Små partiklar (PM2,5) däremot kan hamna i blodomlopp, vilket kan orsaka andningssvårigheter och leda till förtida dödsfall av personer som lider av andnings- och hjärtsjukdomar. Det är dock viktigt att veta att färre dubbdäck inte märkbart påverkar andelen av dessa små partiklar eftersom körning med dubbdäck inte är den huvudsakliga källan till uppkomsten av dessa partiklar.

I Stockholm, Göteborg och Uppsala har man förbjudit användningen av dubbdäck på vissa gator i syfte att minska partikelmängderna. Det är dock inte en enkel sak att minska partikelhalterna. I praktiken är det så att ju färre dubbdäck desto mer måste man sanda och salta gatorna, vilket i sin tur ökar partikelhalterna.

Färre dubbdäck kan i viss mån minska vägslitaget, men inte gatudammet eftersom den primära källan till gatudammet är sand som sprids på gatorna för att bekämpa halkan. Färre dubbdäck kan tvärtom öka partikelhalterna eftersom man måste sanda och salta mer.

Man måste veta källorna till gatudamm och det behövs mer forskning kring ämnet. Forskning som även uppmärksammar betydelsen av moderna dubbdäck när det gäller att minska gatudammet och många andra metoder för att minska dammet.

Sträng och omfattande dubblagstiftning

Den 1 juli 2013 trädde i kraft världens strängaste dubblagstiftning som styr tillverkningen av dubbdäck. Den nya dubblagstiftningen minskar vägslitaget betydligt och minimerar dubbdäckens roll i uppkomsten av gatudamm.

Den nya lagstiftningen utgår från hur mycket dubbdäck sliter på vägarna. Det här ger bättre förutsättningar för produktutveckling och gör det möjligt att även utveckla helt nya innovationer på däck.

Dubbdäck eller dubbfria vinterdäck?

Det finns många åsikter om det optimala förhållandet mellan dubbdäck och dubbfria vinterdäck i trafiken. En undersökning (VTT 2016) som Teknologiska forskningscentralen i Finland (VTT) har gjort visar att greppet blir bäst när minst hälften av vinterdäck som rullar på vägarna är dubbdäck. Dubbdäck underlättar körningen även för bilar som har dubbfria däck, eftersom dubbdäck gör underlaget mer sträv. Om andelen dubbdäck är mindre än hälften av alla däck så försämras greppet betydligt.

Användningen av dubbdäck bör inte begränsas generellt, utan varje bilägare ska ha rätt att fritt välja den typen av vinterdäck som motsvarar bäst hans eller hennes körstil, körerfarenhet och körförhållanden, helt enkelt däck som man upplever som mest säkra. I debatten om vinterdäck bör man uppmärksamma både trafiksäkerhets- och miljöaspekter, utan att ensidigt favorisera den ena eller den andra däcktypen.

Här hittar ni Nokian Tyres vinterdäck:
https://www.nokiantyres.se/dack/personbilar/vinterdack/